Etiketter

, ,

Fick sova väldigt länge idag då bebisen inte väckte mig lika ofta och hårt som hon brukar. När jag väl stigit upp tyckte jag hon verkade lite väl seg. Det var liksom ingen action på henne och när hon väl rörde sig var det slött och mesigt. Fick henne att röra lite på sig då och då men det var inte som det brukar så jag ringde förlossningen på Danderyd och de ville ha in mig för att kolla upp läget.

Vi åkte hemifrån kl 19 och kom hem kl 23. Två omgångar med CTG (mätning av barnets puls och mina sammandragningar). Första gången hade barnet lite hög puls i början men sedan låg kurvan ”så snyggt man nästan blev gråtfärdig” enligt läkaren. Det fanns gott om fostervatten (8 cm vattenpöl hittades) och mitt blodtryck var 130/80 vilket var godkänt. Läkaren ultraljudade och kunde se att bebisen tränade på att andas och att hjärtat och navelsträngen såg bra ut. Under mätningarna började bebisen röra på sig lite mer normalt för att sparka med vanlig kraft när vi lämnade sjukhuset. Skönt! (eller inte men ni fattar vad jag menar…)

Kim fick lite tråkigt och började fåna sig med en plasthandske han blåste upp och målade ett ansikte på. Sen fick jag en smärtsam sammandragning och då började han nypa mig hårt i armen för det hade barnmorskan sagt på föräldrakursen att man skulle göra för att vänja sig vid smärtan. Eh… Inte riktigt så hon menade. Börjar seriöst undra hur hans koncentrationsförmåga är konstruerad.

När vi kom hem hade Xavi snott två små tomtar från julbusken och sugit lite på dem samt haft fruktstund. Två bananer hade han stulit från köksbordet och lyckats få i sig en och en halv!? Orutinerat av oss att missa ta undan tomtarna som vi sett han fluktat på tidigare men bananerna var en överraskning. Han är ju en kräsen hund i vanliga fall.

Fick en chock när jag kände över Xavis revben; nu är han tjock igen. Nu har ju kastrationschipet fått effekt och hans ämnesomsättning är lägre. Kim fick bakläxa och måste ge honom mindre mat. ”Men han är ju så söt”. Gaaaah!

Annonser