Etiketter

, , , , , , ,

I helgen var Gummi Einarsson på Marma Gård och höll kurs. Jag har lyckats missa honom alla gånger han haft kurs på Mälhamra och när Zola tipsade om dessa kursdagar högg jag direkt. Retrospektivt var det ett väldigt bra beslut. Hela helgen var fantastisk! Jag har fått så mycket inspiration att det inte är klokt.

FullSizeRender 30.jpg

Och Mímir då? Han var helt underbar. Gick från klarhet till klarhet under alla fyra ridpassen. Helt cool på det nya stället och bara mjuk och fin i ridningen.

Vår uppgift de närmsta två månaderna till nästa kurstillfälle:

  • Långsam styrketräning via tänka trampningsarbete -> bakbenen vinklas riktigt ordentligt så att framryggen höjs.
  • Galoppfattningar i steget, inget springstartande.

Kan jag jobba ordentligt med detta under två månader trodde Gummi Mímir skulle få en större frambensaktion. Måste pröva, Mímir har definitivt talang för samlingsarbete. Piaffen är inte det officiella målet, utan själva vinklingen och energin i bakbenen, men det skulle kunna bli en rolig sidoeffekt (särskilt med en femgångare).

För att illustrera hur det ska kännas vid maximal samling gick Gummi bakom och duttade med ett spö uppe på kruppan medan jag höll Mímir i långsam skritt. Jäääklar vad kort i ramen hästen blev! Nog för att fronten lyftes upp men det jag märkte av mest som jag inte känt tidigare var hur bröstkorgen liksom breddades när bukmusklerna jobbade maximalt. Så coolt! Att sen få höra att hästen jobbade ”skiitbra!” i övningen var inte helt fel heller.

Andra lektionen fick vi lägga pass på Marmas fina passraka. Fatta galopp med lätt sits och hyfsat fria tyglar för att sedan sätta mig tillbaka i sadeln och hålla ett jämnt stöd i båda tyglarna -> flygande pass. Lätt som en plätt. Faktiskt. 😀

Jag och Mímir startade först och la en bra läggning ur lugn galopp. Gummi var positivt överraskad hehe och sa att vi kunde nog gasa på lite andra läggningen. Det gjorde vi. Vilken häftig känsla susa fram i pass på en stadig passkanon. Mímir blev kallad läromästare i pass vilket känns lite intressant då han inte lagt i pass vid fler än tio tillfällen i hela sitt liv.

Det enda som inte gick perfekt i helgen var lastningen. Det tog 8-10 minuter varje gång då hästen inte hade lust att ta sista steget av boklämmen och in i släpet. Ingen katastrof men lite tradigt.

Annonser