Hönsen

Vi är stora äggätare här i familjen och tanken slog rot om att skaffa höns när vi ändå bor på landet. Sommaren 2015 byggde jag och Kim om en del av lösdriftstallet till hönshus samt byggde en rejält tilltagen nätad utegård (vi har hök, örn, lodjur och räv här bland annat).

Valet föll på Bohuslän-Dals Svarthöna. En härdig mellanstor ras med trevligt temperament som kan ruva fram sina egna kycklingar och inte är så krävande i matväg. De är goda födosökare och samtidigt vaksamma mot rovdjur och kan flyga iväg en bit.

Det som är lite speciellt med svarthönsen är att de är svarta på grund av en gen som tillåter svart färg att breda ut sig mer än vanligt (fibromelanos). De är svarta på hud, kam, slör, ögon, näbb och till och med köttet är mörkt. Mina två tuppar är mer mörklila på kam och slör medan hönornas är kolsvarta. Bilderna gör dem inte riktigt rättvisa. Svårt att fota svarta djur. De är jätteläckra och skimrar i grönt.

12695129_10153461050502843_363408909_o

Hönor

10412149_10153461048502843_1924774203_o

Stortuppen

I höstas hämtade vi 8 hönor och 2 tuppar från en genbank i Värmland. De hade alla kalkben (fotskabb) men är nu friska igen. Bilderna är tagna precis när vi fick dem och där syns det att benen är lite skrovliga.

12737138_10153461048322843_422114179_o

Puderrosa ägg

12696602_10153461049172843_1267921959_o

Otroligt gula och goda gulor när de går ute och födosöker

Bohuslän-Dals Svarthöna är en utrotningshotad lantras med under 500 individer registrerade. De bevaras i levande genbanker över hela Sverige via Svenska Lanthönsklubben. Vi är självklart med i genbanken och innehar nummer 8936.

Annonser